grow

Ibland hamnar man i kritiska situationer då en prestation är viktig, till exempel ett prov som är avgörande i ett ämne etc. Det är då lätt att man stressar upp sig och stirrar sig blind på prestationen man ska göra. Självklart är det viktigt att man har mål men man måste sätta rätt mål. Det är fel att säga att man måste skriva ett visst resultat på provet, det är däremot bättre att ha som mål att "jag ska göra mitt bästa".

Att göra sitt bästa är självklart relativt men när jag presterar så mycket att min hälsa lider av det gör jag inte längre mitt bästa för då är det andra viktiga saker som kommer i kläm. Ett exempel på det är när jag spelade fotboll tre gånger i veckan, höll på att ta körkort samtidigt som jag försökte få bra betyg i skolan. Alla de här tre sakerna ville jag så himla mycket att jag inte visste hur jag skulle prioritera och därför kom min hälsa ikläm. Jag var superstressad även fast jag hann med att göra allting men så fort jag drabbades av ett nederlag rasades allt samman.

Självklart ska man göra det man tycker är roligt och samtidigt att drömmar och mål men det är även viktigt att veta sina begränsningar och känna efter hur man mår samtidigt som man håller på med allt det andra. Livet handlar om att välja och man hinner inte alltid med allting men det är också viktigt att veta att det är okej att man inte tar körkort direkt när man fyllt arton eller att man missar en träning då och då så länge man mår psykiskt bättre av det! /Johanna

Idag hade jag etik och livsfrågor, då diskuterade vi några dilemman vilka jag även tänkte ta upp i det här inlägget. En fråga vi disskuterade handlade om ifall en människa kan styra över en annan människa eller om man alltid har kontroll över sig själv. Många gånger vill man säkert ändra på andra människor, det är nog inte en ovanlig tanke då man funderar över andra människors beteende, men det är inte rätt att göra det. Man kan inte ändra på en annan människas beteende för varje människa måste komma till egen insikt och förestå sina egna brister. Man kan hjälpa människor att ändra på sig men man kan inte hjälpa någon som inte vill ha hjälp. Mänga gånger krockar normer och värderingar med varandra och det finns inget rätt och fel, därför måste man acceptera andra människor och deras åsikter eftersom man själv vill bli respekterad. Tycker den gyllene regeln passar bra in här; Var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig.

En annan fråga vi diskuterade idag var ifall det är varje människas eget ansvar över hur man tolkar omvärlden. Jag tycker att man har ett ansvar, man måste vara lyhörd och intresserad för att man inte ska missuppfatta situationer. När det kommer till mer världsliga frågor är det viktigt att man skapar sig en så objektiv grund som möjligt för att sedan skapa sig en egen uppfattning. Om man har en stabil värdegrund och stabila normer och värderingar är det lättare att skapa sig en uppfattning om saker och ting. Såklart finns det inte alltid rätt eller fel i en fråga och då måste man även respektera andra människor. Vi har alla olika normer och värderingar och därför olika uppfattningar och tolkningar om frågor i samhället, på grund av detta kan man även lära sig mycket av avandra. Jag tycker att man har ett ansvar att vara intresserad av hur andra människor ser på saker och ting för så skaffar man sig ett bredare perspektiv över situationen och man har lättare att handla efter hur man tolkar den eftersom man har mer förståelse.
/ Johanna

Omvårdnad innebär att informera, stödja, bekräfta, bemöta och vägleda mottagaren. Man ska som vårdare försöka bevara eller utveckla vårdtagarens funktioner. Man ska försöka göra så att vårdtagaren själv blir medveten om sina problem och varför han/hon behöver hjälp. Det är viktigt att göra vårdtagaren medveten om sig själv och varför han/hon reagerar på vissa sätt. Självkännedom är en mycket viktigt del att bygga på. 

Som vårdare behöver man själv ha en bra självkännedom och veta hur man reagerar och vad man har för egenskaper. Då blir det mycket lättare att handla på det sättet som stämmer överens med sig själv och vad man vill.

Om man som vårdare vet allt det här blir det också lättare att hålla isär på mina egna känslor och vårdtagarens känslor. Jag kan gå till mina tidigare erfarenheter hämta kunskaper om hur man löser problem utan att blanda in mina egna känslor. Det blir mycket lättare för mig att hjälpa vårdtagaren. Hade jag däremot blandat in mina egna känslor hade jag förmodligen blivit ledsen och tyckt synd om vårdtagaren jag vill hjälpa. Istället slutar det då kanske med att jag inte kan hjälpa personen eftersom jag också mår dåligt.

Om detta får fortsätta kommer man inte orka med sitt jobb. Huvudsyftet i jobbet är att hjälpa människor ur problem osv ska man ta in allas problem och börja älta dem kommer man inte orka. Viktigt är att man skiljer på sitt eget liv och sitt privatliv.

Man ska försöka vara i nuet. Är jag på jobbet är jag där både med min kropp och min själ är jag hemma är jag hemma både med min kropp och själ. Det kan vara väldigt svårt men det är en viktig del att sträva efter.

Jag var på en föreläsning häromdagen då föreläsaren berättade att det var någon som hade sagt” om du står med ena foten på igår och andra foten på imorgon så pissar du på idag” jag tyckte detta var klokt och roligt sagt. Det är viktigt att man som vårdare ger en omvårdnad att man är i nuet.

Det utstrålar trygghet och för att sedan kunna lära ut självkänsla till vårdtagaren är det viktigt att du själv har det. Man kan inte lära ut något som man själv inte har.

För att ge en så god omvårdnad som möjligt är samarbetet mellan vårdare och vårdtagare grunden för framgång. Det krävs att man respekterar varandra och känner sig trygg. Det gäller från bådas håll. Vårdaren måste sätta sig in i vårdtagarens situation och uppleva problemen som vårdtagaren upplever för att kunna hjälpa honom eller henne innan man kan börja hjälpa personen.

Det är precis som allt annat man måste komma till personens nivå för att kunna hjälpa personen i fråga. Det är samma sak som en lärare. Läraren måste förstå hur mycket eleven förstår och utgå ifrån det för att se vad eleven behöver för hjälp.

Nu kan omvårdnadsprocessen börja

Eftersom alla personer är olika behöver man se till varje individs behov man utgår ifrån dem och så gör man en individuell vårdplan för vårdtagaren tillsammans med vårdtagaren själv och anhöriga. Där man tillsammans kommer på hur man ska gå till mötes med problemen.

Det är viktigt att man ser hela människan hos vårdtagaren och inte bara sjukdomen som vårdgivare. Man ska stödja utvecklingen hos vårdtagarna och ta vara på deras resurser. Det kan vara nyttigt att sätta upp delmål som vårdtagaren ska klara. Som vårdtagare är det viktigt att försöka ge det som krävs för att försöka få vårdtagaren att hjälpa sig själv. För i grund och botten är det vad det handlar om . Det är en omöjlighet att hjälpa någon som inte vill hjälpa sig själv. Därför är det viktigt att man lägger mycket vikt på att informera vårdtagaren och göra honom/henne medveten om Han/hennes problem.

Vårdtagaren själv ska vara så självständig som möjligt och som vårdare ska man hjälpa till med de nödvändiga sakerna som vårdtagaren inte klarar av, det kan vara så att vårdtagaren klarar av delar av vissa saker och då ska han/hon självklart göra dem delarna själv.

När personen inte behöver hjälp längre är det viktigt att också hjälpen upphör. Personen ska försöka leva ett så normalt liv som möjligt. Hjälpen kan vara en trygghet för individen men för att hjälpa personen är det viktigt att låta personen klara sig själv. Men fortfarande är det viktigt att man tar det successivt tills man som vårdare känner att vårdtagaren är beredd för det. Det är en förändring att komma ut i samhället och klara sig själv./Johanna

Den viktigaste personen i livet är sig själv. Det finns ingen annan person som man spenderar så mycker tid med. Därför kan det underlätta väldigt mycket om relationen till sig själv är sund och bra. Behandla dig själv som du skulle behandla din bästa vän. Du är en person här i världen som ska behandlas med respekt och kärlek, vad är det som säger att du får bete dig anorlunda mot dig själv?

För att kunna vara en bra medmänniska, vän och partner är det viktigt att veta sitt egenvärde. Det vill säga att man ser sig själv med sina egna ögon och faktiskt veta att man duger. Alla har sin plast i världen och man har rätt att ta den. Då slipper man lägga energi på att försöka hitta sin plats och fösröka ta andras plats. Det är föst när jag hittat min egna plats som jag kan hjälpa andra till sina platser, för det kan vara svårt att se lediga platser åt andra när man är i full gång med att letar efter en ledig plats åt sig sjäv.

När man kommit till insikt att man är en viktigt och älskad person både av andra och sig själv blir det lättare att älska andra. Man kan lägga mer energi på mötet mellan den andra människan. Då behöver man inte längra söka bekräftelse på att man duger från den andra personen, för det är man redan medveten om att man gör. Man slutar då även att söka uppmärksamhet och istället vågar man prova sina vingar inför utmaningar.

När du älskar dig själv kommer du också till insikt med att du måste ta hand om dig själv. Jag tror det är viktigt att man ger sig själv en god hälsa genom att motionera mycket äta bra kost och genom rutiner osv. Det är även viktigt med mental träning. Den fungerar nästan precis som den fysiska atkeviteten. Du måste hela tiden träna för att vara i form!

 Forskare pratar om sårbarheten hos oss människor som en av orsakerna till depression. Vi har uppsättningar av gener som formar oss och dessa är biologiskt betingade i första hand. Stressen gällande den yttre faktorn kan vara skilsmässa, smärtsamma förluster osv. En person med hög sårbarhet bör vara extra observant när man utsätts under en längre stress eftersom att chanserna att få en psykisk sjukdom är stora då. Socialpsykiatri, Bonniers, (s.14-15)

Vissa av oss är känsligare än andra och därför är det även individuellt hur mycket man klarar av när det gäller att utföra saker. Det är därför otroligt viktigt att man känner sig själv och vet sina gränser. Då kan man lätt veta sina gränser och då slipper aldrig bägaren rinna över eftersom man aldrig låter det gå så långt. / Johanna

 Det finns två olika sorter av stress, yttre och inre stress. Yttre stress är det som påverkar dig från omgivningen. T, ex krav som andra har på dig osv. Det kan handla om deadline när något ska vara klart.  Inre stress är krav som man sätter upp för sig själv. Jag vill ha alla MVG i skolan annars är jag inte nöjd. Du blir lättare stressad desto mer krav du har på dig själv och du blir även stressad för det du ör rädd för. Det kan vara att stå framför människor och hålla ett föredrag. Inre stress handlar också om hur du uppfattar och reagerar i vissa situationer. Kanske ska du på möte som känns väldigt viktigt för dig och du måste vara i tid. Sen kan det vara ett annars möte som du känner att det är inte så viktigt ifall du går på det då blir du också lugnare. Det handlar om vad man har för inställning till saker.

För att mottverka yttre stress gäller det att man står upp för sig själv och kan sätta gränser. Våga säg ifrån om du känner att du inte hinner med eller orkar och samla din energi och gör saker som är viktiga för sig. Det handlar ofta om att prioritera och det viktigaste enligt mig är att man prioriterar sig själv. Säg ifrån till omgivningen om de ställer för stora krav.

För att mottverka inre stress gäller det att jobba med självkänslan. Vet du att du duger som du är och att du får misslyckas och att man inte måste vara perfekt har man kommit långt. Det är inte alls ovanligt att människor inte är nöjda när de gjort deras bästa och ändå ligger på en nivå så att man inte behöver stressa. De vill att det ska bli bästa tänkbara möjliga. Blir det inte perfekt känner man sig värdelös och man känner ett misslyckande. Man fortsätter att prestera på topp i ett tempo som man egentligen inte hinner med i. Då lever man oftast ett stressat liv eftersom man vill vara med överallt och vara perfekt i alla lägen. Oftas oroar man sig om vad andra ska tycka och tänka osv.  Därför är det viktigt att man jobbar med självkänslan för att minska stressen.

Dessa kunskaper har jag fått från Mia Törnbloms bok Självkänsla nu./Johanna

Nu är det inte långt kvar, bara några veckor sen är skolgången klar, tillsvidare i alla fall. Då har man gått klart gymnasiet. Vilket kommer känns riktigt skönt. Man slipper då plugga på ett tag och kan koncentrera sig på något man verkligen vill göra. Kanske jobba utomlands, eller hemma. Många kommer ju även att börja plugga till hösten, vilket jag inte skulle orka, och jag vet inte riktigt heller vad jag skulle plugga till i så fall. Det finns ju inte så många arbeten här i Sverige, det står i tidningarna att arbetslösheten bara blir värre. Det är riktigt roligt att läsa nu när man tar studenten. Jag känner mig stressad över att man inte skulle kunna för arbete, eller vad jag ska göra med mitt liv. Det är nu livet börjar på riktigt, innan har man bott hemma och kunna leva på sina föräldrar, men man är inte liten längre och nu börjar allvaret. Men istället för att börja tänka i negativa banor så tänk positivt istället. Det är nu när man är ung som man kan göra det man vill, pröva på olika sker, resa utomlands och se världen, jobba där kanske. För sen när man blir äldre är man kanske mer uppbunden till familj, man har kanske barn och man eller vad det nu kan vara. Så ett tips för er som inte vet vad man kan göra efter studenten som inte vill börja plugga som jag, ut och res och njut av livet! ;)

// SARA

Nu är det inte långt kvar till studenten, vilket jag ser fram emot. Efter att ha gått i skolan i tolv år känns det ganska skönt. Jag har många idéer om vad jag vill göra efter studenten men ingenting som är spikat. Det kan kännas lite skrämmande samtidigt som det känns spännande. Jag tror inte jag är ensam om dessa funderingar och känslor.

Den här tiden till studenten tycker jag att man ska njuta och ha roligt ihop med sina kompisar, men samtidigt är det nu som man ska försöka få de betyg man vill ha. Jag tror att det är bra att kombinera dessa då jag tror att man inte orkar plugga om man inte har tid för att njuta och jag tror det är svårt för många att slappna av om man känner att man har mycket plugg. Jag kan bli lite stressad ibland när jag vill umgås med mina vänder, träna och hinna med skolan, allt på en gång. På ett dygn är det 24 timmar men jag kan tycka att dessa timmar inte alltid räcker till. 

Enligt mig tycker jag att man ska lägga ner den energin som man klarar av. Jag anser att det viktigaste är hälsan och att man mår bra, därför försöker jag ta tag i saker för att hinna med allt jag vill. Eftersom att jag vet med mig att jag blir väldigt trött senare på kvällen börjar jag att träna först. Det gör att jag blir piggare och har lättare att koncentrera mig på skolan och pluggandet. Efter det försöker jag att ta tid för mina vänner genom att träffas eller att ringa till dem. 

Om man känner sig själv blir det enklare att veta hur mycket man orkar med och hur man ska lägga upp sin dag.  Det blir också lättare att veta sina gränser. Jag har i ett tidigare inlägg pratat om att ”ja är lättare att säga än nej.” / Johanna

 
Ett bra tips från Mia törnblom är att man kan ställa sig framför en spegel (naken eller påklädd spelar ingen roll). Du står tyst och lyssnar på dina tankar, kommer en dålig eller dömande tanke om dig själv upp så låter du den passera vidare. När det kommer en positiv tanke (som det kanske inte gör de första gångerna men efter övning gör det förhoppningsvis det) Så låt den vara kvar och försök att utveckla den. De första gångerna kanske inte ger resultat men efter ett tag kommer du förhoppningsvis se din kropp med nya ögon och inte fastna vid smågrejer som t.ex. små bröst, breda höfter, stor rumpa och så vidare. Man kan även säga högt för sig själv: Det här är min kropp, och den bär mig. Jag har bestämt mig för att älska den. (Utdrag från Mia törnbloms bok: du äger)